Sjukdomar som ger högt blodtryck – sekundär hypertoni

Du har kanske mätt blodtrycket på morgonen och fått en siffra som kändes hög – och undrat om det är något allvarligt. För de flesta handlar det om primär hypertoni, där livsstil och genetik samverkar. Men för cirka en av tio beror det på en annan sjukdom – sekundär hypertoni – och då kan rätt diagnos göra hela skillnaden. Här går vi igenom vilka sjukdomar som kan ligga bakom, vilka symtom du ska vara uppmärksam på, och när det är dags att söka akut vård.

Personer med högt blodtryck i Sverige: cirka 1,8 miljoner ·
Andel med sekundär hypertoni: cirka 10 % ·
Vanligaste underliggande orsaken: njursjukdom ·
Riskökning för hjärtinfarkt vid obehandlat högt blodtryck: 2–3 gånger ·
Andel vuxna med blodtryck över 140/90: cirka 27 %

Sjukdomarna som kan ge högt blodtryck delas in i flera kategorier: njurrelaterade, hormonella, kärlrelaterade och sådana som påverkar andningen under sömnen. Här är en sammanställning av de vanligaste orsakerna.

Mönstret är tydligt: njurarna och hormonsystemet står för de allra flesta fallen av sekundär hypertoni. Det innebär att en enkel blodprovsscreening kan ge avgörande ledtrådar.

Vilka sjukdomar kan ligga bakom högt blodtryck?

Njursjukdomar som orsak till högt blodtryck

• Njursjukdom, särskilt parenkymatös njursjukdom, är den vanligaste identifierbara orsaken till sekundär hypertoni (Vårdgivare Skåne – regional riktlinje).
• Renovaskulär hypertoni (förträngning av njurartären) nämns i samma riktlinje som en annan njurrelaterad orsak (Hypertension Research – vetenskaplig tidskrift).
• Njursjukdomar leder till ökad vätske- och saltretention samt aktivering av renin-angiotensin-systemet, vilket höjer blodtrycket.

Implikationen: njurfunktionen bör kontrolleras hos alla med nydebuterad hypertoni, särskilt om patienten är under 40 år eller har behandlingsresistent blodtryck.

Endokrina sjukdomar och hormonella orsaker

• Primär aldosteronism (Conn syndrom) anges i svenska riktlinjer som den vanligaste sekundära orsaken (Vårdgivare Skåne – regional riktlinje).
• Feokromocytom är en sällsynt tumör i binjuren som producerar adrenalin och noradrenalin och kan höja blodtrycket kraftigt. Årlig incidens uppskattas till 2–8 fall per miljon (Internetmedicin – läkarmedverkan).
• Sköldkörtelsjukdom (både hypo- och hypertyreos) kan ge högt blodtryck (Apollo Hospitals – internationell sjukvårdsgrupp).
• Cushings syndrom, hyperparatyreoidism och akromegali nämns i samma riktlinje som endokrina orsaker.

Mönstret: hormonella orsaker är ofta möjliga att behandla kirurgiskt eller medicinskt, vilket kan leda till att blodtrycket normaliseras helt. Därför är det värt att utreda även vid ovanliga symtom som episodisk huvudvärk, hjärtklappning eller svettningar.

Sömnapné och andra tillstånd

• Obstruktiv sömnapné är en vanlig och behandlingsbar orsak till sekundär hypertoni, särskilt vid behandlingsresistent hypertoni (Vårdgivare Skåne – regional riktlinje).
• Sömnapné leder till återkommande syrebrist under natten, vilket aktiverar sympatiska nervsystemet och höjer blodtrycket (Testmottagningen – hälsoportal).
• Koarktation av aorta (medfödd förträngning av stora kroppspulsådern) är en sällsynt men viktig orsak hos yngre.

För patienter som snarkar kraftigt och har trötthet dagtid kan en sömnapnéutredning vara avgörande – behandling med CPAP sänker ofta blodtrycket påtagligt.

Varför har jag plötsligt fått högt blodtryck?

Akuta orsaker som stress och infektion

• Akut stress och infektioner kan orsaka tillfällig blodtryckshöjning genom aktivering av sympatiska nervsystemet (1177 Vårdguiden – svensk vårdinformation).
• Smärta, feber och ångest kan höja trycket med 20–30 mmHg temporärt.

En plötslig förändring av blodtrycket, särskilt om den är ihållande, bör dock alltid utredas vidare för att utesluta sekundär hypertoni.

Läkemedel som kan höja blodtrycket

• NSAID, kortison, p-piller, erytropoetin och cyklosporin är kända läkemedel som kan orsaka eller förvärra hypertoni (Vårdgivare Skåne – regional riktlinje).
• Alkohol och vissa receptfria preparat som nässpray med avsvällande effekt kan också höja blodtrycket.

Implikationen: vid nytillkommen hypertoni bör läkemedelslistan alltid gås igenom – en enkel dosjustering eller byte kan lösa problemet.

När plötsligt högt blodtryck är ett tecken på underliggande sjukdom

• Plötslig debut av hypertoni, särskilt före 30 års ålder eller efter 55, och med höga tryck (över 160/100), talar för sekundär hypertoni (Kardiologi.se – medicinsk informationssajt).
• Symtom som huvudvärk, hjärtklappning, svettningar och blekhet kan indikera feokromocytom (Internetmedicin – läkarmedverkan).

För personer som får ett plötsligt och högt blodtryck utan tidigare historia är det viktigt att inte bara behandla siffran utan att leta efter orsaken.

Vad triggar högt blodtryck?

Kostfaktorer: salt, alkohol och koffein

• Högt saltintag är den starkaste kostrelaterade faktorn för högt blodtryck (Hjärt-Lungfonden – patientorganisation).
• Alkohol höjer blodtrycket dosberoende; mer än 2–3 standardglas per dag ökar risken.
• Koffein kan ge en tillfällig ökning på 10–15 mmHg hos känsliga individer.

Livsstilsfaktorer: rökning och brist på motion

• Rökning höjer blodtrycket akut och skadar blodkärlen långsiktigt (1177 Vårdguiden – svensk vårdinformation).
• Fysisk inaktivitet bidrar till övervikt och stelhet i blodkärlen, vilket driver upp trycket.

Stress som utlösande faktor

• Kronisk stress aktiverar sympatiska nervsystemet och höjer blodtrycket via hormoner som kortisol och adrenalin (Karolinska Institutet – medicinskt universitet).
• Stresshantering, meditation och regelbunden motion är en del av behandlingen.

Mönstret: livsstilsfaktorer samverkar och förstärker varandra. En person som äter mycket salt, dricker alkohol, röker och har hög stress har en multiplikativ risk – inte bara additiv.

Kan högt blodtryck ge illamående och yrsel?

Symtom vid mycket högt blodtryck

• Illamående och yrsel kan uppstå vid malignt blodtryck (över 180/120) (1177 Vårdguiden – svensk vårdinformation).
• Andra symtom är svår huvudvärk, synstörningar, bröstsmärta och andnöd.

Yrsel i samband med blodtrycksfall

• Yrsel kan även bero på blodtrycksfall vid insättning av blodtryckssänkande läkemedel (Testmottagningen – hälsoportal).
• Vid ortostatisk hypotension (blodtrycksfall vid resning) kan yrsel uppstå.

Illamående som varningssignal

• Vanligt högt blodtryck ger sällan symtom – det är därför det kallas ”den tysta mördaren”.
• Illamående tillsammans med mycket högt blodtryck är en varningssignal som kräver omedelbar bedömning.

Implikationen: om du mår illa och har ett känt högt blodtryck, mät trycket direkt. Är det över 180/120, sök vård omedelbart.

När ska man söka akut vid högt blodtryck?

Gränser för akut blodtryck

• Blodtryck över 180/120 med symtom som bröstsmärta, andnöd, synrubbningar eller neurologiska symtom kräver akutvård (1177 Vårdguiden – svensk vårdinformation).
• Vid asymtomatiskt högt blodtryck över 180/120 bör man söka vård inom 24 timmar (Vårdgivare Skåne – regional riktlinje).

Varningssymtom som kräver omedelbar vård

• Bröstsmärta, andnöd, svår huvudvärk, förvirring, synrubbningar, kramper eller medvetslöshet.
• Illamående och kräkningar i kombination med högt blodtryck.

Vad göra vid blodtryck över 180/120

• Ring 112 om du har symtom som bröstsmärta eller andnöd.
• Om du är symtomfri, kontakta vårdcentral eller 1177 för rådgivning inom 24 timmar.
• Undvik att stressa – sitt lugnt, andas djupt och mät om efter 15 minuter.

För patienter med känt högt blodtryck är det viktigt att ha en handlingsplan för höga tryck – diskutera med din läkare.

Kan man få högt blodtryck av inre stress?

• Inre stress, som ångest och oro, kan höja blodtrycket tillfälligt via aktivering av sympatiska nervsystemet (Karolinska Institutet – medicinskt universitet).
• Kronisk stress bidrar till långvarig blodtryckshöjning via hormoner som kortisol och adrenalin.
• Stresshantering, inklusive meditation, mindfulness och regelbunden motion, är en del av behandlingen.

Mönstret: stress är både en utlösande och en försvårande faktor. För personer med uttalad ångest eller långvarig arbetsrelaterad stress kan trycket sjunka markant när stressen minskar – men om det inte gör det, överväg sekundär hypertoni.

”Högt blodtryck är en av de största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom och stroke. Genom att behandla trycket minskar risken dramatiskt.”

– 1177 Vårdguiden – svensk vårdinformation

”Sekundär hypertoni kan ofta botas om den bakomliggande sjukdomen behandlas. Det är därför så viktigt att utreda yngre patienter med högt blodtryck.”

– Blodtrycksdoktorn.se – specialistläkare i kardiologi

”Kronisk stress aktiverar sympatiska nervsystemet och kan höja blodtrycket både tillfälligt och långsiktigt. Stresshantering är en viktig del av behandlingen.”

– Karolinska Institutet – medicinskt universitet

Att förstå skillnaden mellan primär och sekundär hypertoni är avgörande. För den som får en diagnos som njursjukdom, hormonsjukdom eller sömnapné finns ofta en behandling som inte bara sänker trycket utan kan bota grundorsaken. För den stora majoriteten med primär hypertoni handlar det om långsiktig livsstilsförändring och läkemedel. För patienter i Sverige är budskapet tydligt: om du är under 40 år, har plötslig debut, eller ditt blodtryck inte svarar på behandling – be din läkare om en utredning för sekundär hypertoni. Annars riskerar du att gå miste om en behandlingsbar orsak.

Vanliga frågor