Kortaste dagen på året 2026: När, varför och hur länge

Visst känns december som en enda lång skymning? Här får du exakt när vintersolståndet infaller 2026, dagsljuslängder i olika delar av Sverige och varför den kortaste dagen inte är den kallaste.

Datum: 21 december 2026 ·
Tid (Sverige): 21:50 ·
Stockholm: cirka 6 timmar dagsljus ·
Kiruna: 0 timmar dagsljus

Fem fakta om vintersolståndet, från datum till regionala skillnader, sammanfattade i en tabell.

När är årets kortaste dag 2026?

Exakt datum och tid för vintersolståndet

• Vintersolståndet 2026 inträffar måndagen den 21 december kl. 21:50 svensk tid, enligt Rödadagarna (svensk kalendersajt).
• SVT Nyheter (SVT (svensk public service)) bekräftar samma datum och klockslag.
• Internationella tidssajten timeanddate (timeanddate (global tidssajt)) anger kl. 15:50 – skillnaden beror på tidszonsomräkning.

Vad detta innebär: Den 21 december är den absoluta brytpunkten då solen når sin lägsta punkt på norra halvklotet – efter det vänder det mot ljusare tider.

Varför kan datumet skifta mellan 20–23 december?

• Enligt SMHI (Sveriges meteorologiska institut) infaller vintersolståndet den 21 december under skottår och även under andra och tredje året i skottårscykeln.
• Jordens omloppsbana är inte en exakt cirkel och skottårsjusteringar gör att datumet kan variera.

Mönstret: De flesta år hamnar solståndet den 21 eller 22 december, men 20 december förekommer vart fjärde år.

Hur lång är den kortaste dagen i Stockholm?

Dagsljuslängd i olika svenska städer

Skillnaderna i dagsljus är enorma mellan södra och norra Sverige under vintersolståndet.

• Malmö: 7 timmar och 4 minuter
• Göteborg: 6 timmar och 35 minuter
• Stockholm: 6 timmar och 6 minuter
• Sundsvall: 4 timmar och 58 minuter
• Umeå: 4 timmar och 33 minuter
• Luleå: 3 timmar och 2 minuter
• Kiruna: 0 timmar – hela dygnet är mörkt på grund av polarnatt

Mönstret: Ju längre norrut, desto kortare dag – Kiruna får inte se solen alls, medan Malmöborna har drygt sju timmars ljus.

Varför är dagsljuset kortast i norra Sverige?

På grund av jordaxelns lutning står solen lägre ju närmare nordpolen man kommer under vintern. Vid polcirkeln – som går strax norr om Kiruna – sjunker solen helt under horisonten, vilket ger polarnatt. Soltider (svensk soltidssajt) beskriver hur polarnatten innebär att dygnet präglas av mörker och skymning.

När blir det ljusare igen efter vintersolståndet?

Hur snabbt ökar dagsljuset?

• Efter vintersolståndet ökar dagsljuset gradvis, men förändringen är mycket långsam i början (SMHI (Sveriges meteorologiska institut)).
• I Stockholm ökar dagslängden med bara några minuter per vecka i december och januari.

Mönstret: Det dröjer till februari innan man märker en tydlig skillnad – därefter ökar dagsljuset allt snabbare fram mot sommarsolståndet.

Varför dröjer det innan det blir märkbart ljusare?

Asymmetrin mellan soluppgång och solnedgång gör att solnedgången tidigast slutar att bli tidigare, medan soluppgången fortsätter att bli senare en bit in i januari. Denna effekt, som SMHI (Sveriges meteorologiska institut) förklarar, gör att den verkliga ljusökningen känns fördröjd.

Konsekvensen: Den som hoppas på ljusare morgnar direkt efter solståndet blir besviken – det är kvällarna som först blir ljusare.

Vad är skillnaden mellan vintersolstånd och sommarsolstånd?

Astronomiska orsaker

• Vintersolståndet är den tidpunkt då solen står som lägst på norra halvklotet – sommarsolståndet då solen står som högst (SMHI (Sveriges meteorologiska institut)).
• Skillnaden i dagslängd mellan dessa två datum är extrem: enligt timeanddate (global tidssajt) är dagen på vintersolståndet 7 timmar och 22 minuter kortare än på sommarsolståndet i Sverige.

Mönstret: Medan vintersolståndet markerar årets mörkaste dygn, är sommarsolståndet årets ljusaste – och däremellan skiftar årstiderna.

Praktiska skillnader i dagsljus och temperatur

På sommarsolståndet har Stockholm nära 18 timmar dagsljus, på vintersolståndet bara 6. Temperaturen följer dock inte samma kurva – varmast är det oftast i juli, kallast i januari/februari.

Vad detta innebär: Ljus och värme är inte synkroniserade under året – ett fenomen som kallas säsongsförskjutning.

Varför är den kortaste dagen inte den kallaste?

Säsongsförskjutning

• Den kortaste dagen i december är sällan den kallaste. Istället infaller årets lägsta temperaturer vanligtvis i januari eller februari (SVT Nyheter (svensk public service)).
• Orsaken är värmetröghet hos jorden och haven – de fortsätter att avge lagrad värme under flera veckor efter solståndet.

Värmetröghet hos jorden och haven

SMHI (Sveriges meteorologiska institut) förklarar att haven fungerar som en värmereservoar: de värms upp under sommaren och kyls långsamt av under vintern. Därför når kylan sin botten först en till två månader efter att solen stått som lägst.

Vad detta innebär: För dig som fryser om vintern kommer den värsta kylan flera veckor efter att ljuset redan börjat återvända – en påminnelse om att årstidernas känsla inte följer kalendern.

Citat från experter

”Vintersolståndet är den tidpunkt då solen står som lägst på norra halvklotet. Därefter ökar dagsljuset gradvis, men förändringen är mycket långsam i början.”

– SMHI (Sveriges meteorologiska institut), kunskapsbank

”Vintersolståndet är årets kortaste dag, men det är inte årets kallaste dag. Den kallaste dagen infaller vanligtvis i januari eller februari på grund av värmetröghet.”

– SVT Nyheter (svensk public service), väderartikel

Den 21 december är en dramatisk vändpunkt i det svenska ljusåret. Men den som tror att kylan toppar samtidigt har fel – istället dröjer sig vinterns bittraste dagar kvar till långt in på nya året. För svenskar som längtar efter ljusare tider är budskapet tydligt: ha tålamod – ljuset ökar redan från solståndet, men värmen dröjer.

För att se exakta datum för vintersolståndet även under kommande år, läs vår guide om kortaste dagen 2025 och 2026.

Vanliga frågor