Hur varm är solen? Fakta om temperaturer

Varje gång du tittar upp mot en solig himel undrar du förmodligen hur varm den där lysande bollen egentligen är. Solens yta håller cirka 5 500 °C, men långt inne i kärnan når temperaturen hissnande 15 miljoner °C – och koronan, solens yttre atmosfär, är ännu hetare. Här får du en faktabaserad guide genom solens temperaturskikt, från den glödande kärnan ut till den mystiskt heta koronan.

Solens yttemperatur: cirka 5 500 °C ·
Solens kärntemperatur: cirka 15 miljoner °C ·
Koronans temperatur: 1–3 miljoner °C ·
Jordens kärntemperatur: cirka 5 200 °C ·
Lavans temperatur: 700–1 200 °C

Hur många grader varm är solen?

Solens yttemperatur

• Fotosfären – den synliga ytan – ligger på cirka 5 500 °C (NASA SVS).
• Det genomsnittliga svartkroppsvärdet är 5 770 K (NIH PMC – granskningsartikel).
• Ytan består av plasma och strålar ut ljus och värme.

Solens kärntemperatur

• Kärnan når cirka 15 miljoner °C (NASA på YouTube).
• Trycket i kärnan är 250 miljarder gånger jordens atmosfär – här smälter väte samman till helium.
• Fusionen frigör den energi som driver hela solsystemet.

Koronans temperatur

• Koronan, solens yttersta atmosfär, når 1–3 miljoner °C (National Solar Observatory).
• I aktiva områden kan koronan överstiga 10 miljoner K (National Solar Observatory).
• Övergångszonen, mellan kromosfären och koronan, ökar dramatiskt från 10 000 K till över 1 000 000 K (NIH PMC – granskningsartikel).

Tre temperaturskikt, en förbryllande kontrast: ytan på 5 500 °C och koronan som är minst dubbelt så het. Det visar att solens värme inte fungerar som en vanlig eld – något annat pågår i den tunna atmosfären.

Är jordens kärna varmare än solen?

Jordens kärna: 5 200 °C

• Jordens inre kärna uppskattas till cirka 5 200 °C (NIH PMC – granskningsartikel).
• Det är ungefär samma temperatur som solens yta, men betydligt lägre än solens kärna.

Varför är jordens inre så varmt?

• Jordens inre värme kommer från radioaktivt sönderfall och restvärme sedan planeten bildades.
• Jämfört med solens kärna, där fusion står för värmen, är jordens inre en blek kopia – men fortfarande varm nog att smälta sten till magma.

Jämförelsen visar att jordens kärna är varmare än solens yta men kallare än solens kärna. För en nyfiken hemmafixare: om du grävde rakt ner skulle du möta 5 200 °C långt innan du nådde solens yttemperatur.

Blir solen varmare?

Solen blir gradvis varmare

• Solen ökar i ljusstyrka med ungefär 1 % per 100 miljoner år (NASA SVS).
• Forskare har observerat en långsiktig uppvärmning som följer av att helium ansamlas i kärnan och fusionen accelererar.

Effekter på jorden

• Om 1–2 miljarder år kommer solens ökade effekt att göra jorden för varm för flytande vatten.
• Det är en långsam process – inget som märks i mänsklig tidsskala.

Den långsamma uppvärmningen är en naturlig del av stjärnors livscykel. För den som oroar sig för klimatet: solen är inte boven bakom dagens globala uppvärmning – det är växthusgaser från mänsklig aktivitet, inte en stjärna som blir hetare.

Vad är solen gjord av?

Väte och helium

• Solen består till ungefär 74 % väte och 24 % helium (NASA).
• Resten – cirka 2 % – är tyngre grundämnen som syre, kol och järn.

Kärnreaktioner

• I kärnan omvandlas väte till helium genom fusion, en process som frigider enorma mängder energi.
• Varje sekund omvandlas cirka 600 miljoner ton väte till helium – massan som försvinner blir ren energi.

Solen är alltså en massiv fusionsreaktor. För den som är van vid lavans 700–1 200 °C: solens yta är fyra gånger hetare, och kärnan är 20 000 gånger hetare än lava.

Vad händer om solen slutar skina?

Jorden skulle frysa

• Utan solens ljus skulle jordens medeltemperatur sjunka till cirka -18 °C inom en vecka.
• Inom ett år skulle temperaturen falla till -100 °C, och efter några decennier mot -270 °C – nära absoluta nollpunkten.

Inget liv utan solen

• Fotosyntes skulle upphöra omedelbart, och växtlighet skulle dö inom några veckor.
• Allt liv, från bakterier till människor, skulle dö ut – förutom några extremofila organismer vid vulkaniska ventiler på havsbotten.

Detta är inte en fråga om ”om” utan ”när” – om 5 miljarder år när solen blir röd jätte. För mänskligheten är tidshorisonten astronomiskt lång, men det visar hur fullständigt beroende vi är av stjärnan.

Tidslinje: Solens utveckling

• 4,6 miljarder år sedan: Solen bildas ur en molekylär moln.
• Idag: Solen är i huvudserien och fusionerar väte till helium.
• Om 5 miljarder år: Solen blir en röd jätte och förbrukar sitt bränsle.
• Om 7,5 miljarder år: Solen kollapsar till en vit dvärg.

Tidslinjen visar att solen är ungefär halvvägs genom sitt liv. För den som funderar på rymdforskning: Parker Solar Probe sändes upp 2018 för att studera koronan och coronal heating problem – en direkt koppling till dagens forskning.

”Koronan är den tunnaste och yttersta delen av solens atmosfär, och den är flera hundra gånger hetare än solens yta.”

– NASA (Parker Solar Probe-sida)

”Magnetiska vågor kan värma solkoronan till miljontals grader – men mekanismen är fortfarande inte helt klarlagd.”

– ESA-forskare (National Solar Observatory)

Forskningen kring koronans uppvärmning är aktiv. För den som vill förstå varför solens atmosfär är hetare än ytan: svaret ligger troligen i magnetiska vågor som överför energi från solens inre.

För den som vill veta mer om hur varm solen är finns det mycket detaljerad information på Mer fakta om solens temperatur.

Vanliga frågor