Att skriva referat handlar inte om att tycka till – det handlar om att återge en källa troget och utan egna åsikter. Få skoluppgifter väcker så många frågor om vad som skiljer ett referat från en sammanfattning eller ett citat, och här reder vi ut begreppen, visar hur referatmarkörer fungerar och ger dig en konkret mall för att skriva ett referat som håller måttet, med korrekta källhänvisningar enligt Skolverkets riktlinjer.
Genomsnittlig längd: 300–500 ord ·
Obligatoriska delar: 3–4 (inledning, huvuddel, avslutning, källförteckning) ·
Vanligaste källtyper: artiklar, böcker, föredrag, filmer ·
Språkstil: objektiv och saklig
Snabböversikt
- Ett referat ska vara väsentligt kortare än originaltexten, högst en tredjedel enligt Skolverket.
- Referat skrivs med egna ord och ska inte kopiera originalets formuleringar (Stockholms universitet).
- Referatmarkörer är obligatoriska för att visa att innehållet återges från någon annan (Stockholms universitets språkverkstad).
- Exakt mängd referatmarkörer per stycke är inte standardiserat. (Skolverkets grundskolematerial)
- Om rubriken måste vara specifik eller generell varierar mellan olika lärosäten. (Skolverkets grundskolematerial)
- Huruvida referatet ska ha en egen rubrik skiljer sig mellan Skolverkets grundskolematerial och universitets handledningar.
- Ingen specifik tidslinje är applicerbar; referat är en statisk texttyp.
- Öva på att skriva referat med hjälp av mallen i denna guide.
- Kontrollera alltid din studiespecifika källhänvisningsstil (Örebro universitets skrivguide).
Här är de viktigaste sifferuppgifterna att ha koll på:
| Aspekt | Värde |
|---|---|
| Vanligaste användningsområdet | Akademiskt skrivande och uppgifter i svenska |
| Exempel på referatmarkör | ”Enligt författaren…”, ”I texten framgår att…” |
| Maximal längd (rekommenderad) | 500 ord för de flesta skoluppgifter |
| Antal källor i ett referat | Vanligtvis en enda källa |
Vad är skillnaden på referat och sammanfattning?
Många blandar ihop referat och sammanfattning, men det finns en avgörande skillnad i hur de förhåller sig till källan. Ett referat är alltid objektivt och återger källans egna tankar utan att blanda in skribentens åsikter, medan en sammanfattning kan vara subjektiv och kortar ner en text utan krav på källhänvisning. Det innebär att ett referat kräver referatmarkörer och källhänvisning, något som inte nödvändigtvis gäller för en sammanfattning.
”Ett referat är en kortfattad sammanfattning av en hel text, till exempel en artikel eller ett föredrag.”
Vad kännetecknar en sammanfattning?
En sammanfattning är en kondenserad version av en text där huvudpunkterna lyfts fram. Den kan vara subjektiv, vilket innebär att skribenten kan betona det som hen anser vara viktigast. En sammanfattning behöver inte heller ange källan på samma sätt som ett referat.
När använder man referat respektive sammanfattning?
- Referat: används i akademiska sammanhang där källans innehåll ska återges troget.
- Sammanfattning: används för att ge en överblick, ofta utan formella källkrav.
Den praktiska konsekvensen: om du skriver en uppsats eller en inlämningsuppgift där läraren kräver källhänvisningar, är det ett referat du ska producera. En sammanfattning räcker inte för att visa att du har förstått källans argumentation.
Skillnaden blir tydlig när referat, sammanfattning och citat ställs bredvid varandra:
| Aspekt | Referat | Sammanfattning | Citat |
|---|---|---|---|
| Återger källans innehåll | Objektivt och med egna ord | Kondenserat, kan vara subjektivt | Exakt återgivning med citattecken |
| Krav på källhänvisning | Ja, alltid | Nej, inte nödvändigtvis | Ja, med sidnummer |
| Referatmarkörer | Obligatoriska | Behövs inte | Behövs inte |
Vad detta innebär: att välja rätt texttyp handlar om syftet med texten. Referatets krav på objektivitet och källhänvisning gör det till det säkraste valet i utbildningssammanhang.
Referat och sammanfattning är inte samma sak. Referat är en texttyp med formella krav, sammanfattning är en metod för att kondensera innehåll.
Hur skriver man referatmarkörer?
Referatmarkörer är nyckeln till ett korrekt referat. De signalerar att innehållet återges från någon annan och inte är skribentens eget. Enligt Stockholms universitets språkverkstad är vanliga referatmarkörer menar, skriver, understryker, belyser och anser. Dessa ord kan kombineras med ”enligt” för att tydligt visa att informationen kommer från en källa.
”Menar och skriver kan signalera ett neutralt återgivande, medan påstår och hävdar kan signalera distans från skribentens sida.”
Vilka ord används som referatmarkörer?
- Enligt – anger att informationen kommer från någon annan.
- Skriver – neutralt återgivande av vad källan säger.
- Menar – visar att källan framför en åsikt.
- Understryker – betonar att källan lägger vikt vid en punkt.
- Hävdar – kan signalera distans eller tveksamhet från skribentens sida.
Örebro universitets dokument om referatverb visar att referatmarkörens verbval kan signalera hur skribenten förhåller sig till källans innehåll. Menar och skriver signalerar ett neutralt återgivande, medan påstår och hävdar kan signalera distans. Visar och pekar på signalerar att skribenten accepterar den återgivna slutsatsen.
Var i meningen placeras referatmarkören?
Referatmarkören placeras vanligen i början eller mitten av en mening. Varje nytt stycke med information från källan bör inledas med en referatmarkör för att påminna läsaren om att det är källans röst som hörs.
Vad detta innebär: referatmarkörer är inte bara formella krav – de hjälper läsaren att följa vem som säger vad. Utan dem blir referatet lätt en osammanhängande text där skribentens och källans röster flyter ihop.
Att skriva ett referat utan referatmarkörer är som att citera utan citattecken – läsaren kan inte skilja dina tankar från källans. Det är ett vanligt misstag som leder till lägre betyg.
Konsekvensen: utan referatmarkörer kan läsaren inte följa vem som säger vad – och det underminerar hela referatets syfte.
Hur skriver man en källhänvisning i ett referat?
Källhänvisningen är det som gör referatet trovärdigt och spårbart. Enligt Örebro universitets skrivguide ska ett referat alltid ha en källhänvisning i slutet av referatet eller nära författarens namn i löpande text. Det finns två huvudsakliga sätt att göra detta: fotnot och löpande hänvisning.
Vilka uppgifter ska en källhänvisning innehålla?
En korrekt källhänvisning ska ange författare, titel, utgivningsår och sidnummer. Detta gör det möjligt för läsaren att gå tillbaka till originalkällan och verifiera att referatet är korrekt.
Skillnad mellan fotnot och löpande hänvisning
- Fotnot: hänvisningen placeras längst ner på sidan och numreras i texten.
- Löpande hänvisning: författare, år och sidnummer anges inom parentes direkt i texten.
Alla källor som används måste redovisas i en källförteckning i slutet. Det är en grundläggande akademisk princip som Stockholms universitet och andra lärosäten betonar.
Vad detta innebär: en källhänvisning är inte en formalitet – den är din garant mot anklagelser om plagiat. En tydlig källhänvisning visar att du har gjort research och att du kan navigera i akademisk litteratur.
Hur börjar man skriva ett referat?
Inledningen i ett referat har en specifik uppgift: att presentera källan och ange vad referatet kommer att handla om. Enligt Skolverkets fördjupningsmaterial bör ett referat börja med en källangivelse som visar vem som skrivit originaltexten och var den kan återfinnas.
”Ett referat bör börja med en källangivelse som visar vem som skrivit originaltexten och var den kan återfinnas.”
Ska man presentera källan i inledningen?
Ja. Den första meningen anger ofta att det är ett referat, till exempel ”I artikeln […] skriver [författare] om …”. Detta ger läsaren omedelbar kontext och visar att du förstår skillnaden mellan dina egna tankar och källans.
Hur formulerar man en bra inledning?
- Ange källans titel och författare.
- Beskriv huvudämnet i en eller två meningar.
- Ange syftet med källtexten om det är relevant.
Skolverket understryker att ett referat enligt deras undervisningsmaterial inte har en egen rubrik. Det betyder att du inte ska hitta på en egen kreativ rubrik – referatet står under uppgiftsrubriken eller källans titel.
Vad detta innebär: inledningen är din första chans att visa att du har förstått källan. En tydlig källangivelse i första meningen skapar förtroende hos läsaren och läraren.
Vilka delar måste finnas i ett referat?
Ett komplett referat består av fyra obligatoriska delar: inledning, huvuddel som återger källans huvudpunkter, avslutning och källförteckning. Denna struktur är densamma oavsett om du skriver ett referat på högstadiet, gymnasiet eller universitetet.
Hur strukturerar man huvuddelens stycken?
Huvuddelen följer antingen kronologin i källtexten eller är tematisk. Varje stycke bör inledas med en referatmarkör för att påminna läsaren om att innehållet kommer från källan. Enligt Skolverkets riktlinjer ska referatet vara väsentligt kortare än originaltexten – högst en tredjedel av dess längd.
Vad ska avslutningen innehålla?
Avslutningen kan sammanfatta de viktigaste slutsatserna från källan, men utan egna kommentarer eller värderingar. Du ska inte avsluta med ”min åsikt är att …” – avslutningen ska vara lika objektiv som resten av referatet.
Vad detta innebär: referatets struktur är enkel men kräver disciplin. Varje del har ett tydligt syfte, och att hoppa över någon av dem gör att referatet tappar i kvalitet.
För elever och studenter: att följa referatets struktur är inte ett onödigt regelverk – det är ett ramverk som säkerställer att din text är objektiv, spårbar och trovärdig.
Konsekvensen: den som följer strukturen visar att referatet är en kontrollerad återgivning, inte en tyckande text.
Steg för steg: att skriva ett referat
Här är en praktisk mall för att skriva ett referat från början till slut. Mallen är baserad på riktlinjer från Skolverket och Stockholms universitet.
- Läs originaltexten noggrant och markera de viktigaste avsnitten.
- Identifiera källans huvudtes och de viktigaste argumenten.
- Skriv inledningen: ange författare, titel och huvudämne.
- Skriv huvuddelens stycken med referatmarkörer – tänk på att använda egna ord.
- Avsluta med en neutral sammanfattning av källans slutsatser.
- Lägg till källförteckning med fullständig information om källan.
Vad detta innebär: mallen gör referatet överskådligt. Genom att följa stegen minskar risken att du glömmer bort källhänvisningen eller blandar in egna åsikter.
Vanliga frågor
Här är svar på de vanligaste frågorna om referat.
Vad är syftet med ett referat?
Syftet är att kortfattat och objektivt återge en källtexts innehåll så att en läsare som inte har läst originaltexten ändå får en korrekt bild av dess huvudpunkter. Det används ofta i akademiska sammanhang för att visa att man har förstått en text.
Kan man använda citat i ett referat?
Nej, ett referat ska skrivas med egna ord. Citat innebär exakt återgivning med citattecken, vilket är en annan metod. Om du vill citera något exakt, gör det separat och ange sidnummer.
Vad är skillnaden mellan referat och referatmarkör?
Referatet är själva texten som återger källans innehåll. Referatmarkören är ett ord eller en fras i texten som signalerar att informationen kommer från källan, till exempel ”enligt författaren”.
Måste referat ha en rubrik?
Enligt Skolverket har ett referat ingen egen rubrik. Det placeras under uppgiftsrubriken eller källans titel.
Hur övar jag på att skriva referat?
Välj en kort artikel eller ett föredrag och skriv ett referat enligt mallen i denna guide. Be en studiekamrat eller lärare ge respons på om du har hållit dig objektiv och använt referatmarkörer korrekt.
Relaterad läsning
Vill du fördjupa dig i akademiskt skrivande? Läs om Skolverkets gamla nationella prov för att se hur referat bedöms i praktiken, eller utforska vad en IP-adress är för ett exempel på hur tekniska ämnen kan förklaras på ett lättförståeligt sätt.
För nästa uppsats är valet mellan att skriva ett referat eller en sammanfattning en avgörande skillnad. För eleven som vill visa att hen verkligen har förstått källan är referatet det säkra kortet – med referatmarkörer och källhänvisning blir texten korrekt, trovärdig och användbar i akademiska sammanhang. För den som snabbt vill ge en överblick utan krav på formalia räcker en sammanfattning. För eleven innebär skillnaden inte bara ett semantiskt val – den påverkar betyget.
Relaterade artiklar
Anton Blom är senior reporter på Bakom kulisserna och bevakar dagliga kultur- och nöjesnyheter.