Du är inte ensam om att känna att det räcker med en kort promenad för att det ska börja svettas. För många är detta ett pinsamt problem som man helst inte pratar om, men faktum är att upp till 1–3 procent av befolkningen har en diagnos som kallas hyperhidros, ett tillstånd som innebär en ökad och inte fysiologiskt nödvändig svettning.

Senaste artiklar

I den här guiden reder vi ut vad som skiljer vanlig svett från sjuklig svettning, och tittar särskilt på hur klimakteriet spelar in — en period då upp till 85 procent av kvinnorna upplever svettningar.

Prevalens hyperhidros: 1–3 % av befolkningen · Andel kvinnor i klimakteriet med svettning: 75–85 % · Medelålder för menopaus: 51 år · Effektivaste behandlingsformen mot klimakteriesvett: Hormonersättningsterapi

Bekräftade fakta

1Definition
  • Hyperhidros är en sjukdom där nervsystemet överstimulerar svettkörtlarna (Svettmottagningen).
  • Primär hyperhidros beror på överaktivitet i det sympatiska nervsystemet (1177 Vårdguiden).
2Klimakteriet
  • Svettningar är ett av de vanligaste symtomen under klimakteriet på grund av sjunkande östrogennivåer (1177 Vårdguiden).
  • Sekundär hyperhidros kan bero på en underliggande sjukdom (Hidroxa).
3Behandling
  • Hormonersättningsterapi (HRT) är den effektivaste behandlingen mot klimakteriebesvär (1177 Vårdguiden).
  • En specialistmottagning kopplad till Karolinska/Ersta tar emot patienter med överdriven svettning (1177 vårdkontaktkort).
4Rådgivning
  • 1177:s stödlinje kan hjälpa dig med vad du ska göra vid klimakteriebesvär (1177 Vårdguiden).
  • Vården kan hjälpa dig att skilja på primär och sekundär hyperhidros (1177 Vårdguiden).

## När blir svettning ett problem?

Det är normalt att svettas när du tränar eller när det är varmt ute. Det är kroppens sätt att kyla ner sig själv, och vid fysisk ansträngning stiger kroppstemperaturen, vilket gör att svettning blir en helt normal kylningsmekanism. Men hur vet du om din svettning faktiskt är ett problem värt att söka vård för?

Gränsen går när svettningen blir så omfattande att den påverkar din vardag, ditt sociala liv eller ditt välmående. Enligt 1177:s kunskapsstöd för vårdpersonal (professionell medicinsk vägledning) handlar hyperhidros om en ökad och inte fysiologiskt nödvändig svettning. Det innebär att kroppen producerar mer svett än vad som behövs för att reglera temperaturen.

En viktig distinktion att göra är mellan primär hyperhidros — där nervsystemet är överaktivt utan bakomliggande sjukdom — och sekundär hyperhidros, som enligt Hidroxa (specialiserad informationskälla om hyperhidros) innebär att svettningen orsakas av en annan underliggande sjukdom.

Svettning vid minimal ansträngning kan vara hyperhidros om kroppen producerar mer svett än vad som krävs för temperaturreglering.

## Symtom som bör få dig att reagera

Om du ofta upptäcker att du är genomsvett utan att ha ansträngt dig nämnvärt, finns det några tecken som kan peka mot att det är hyperhidros snarare än vanlig svettning.

– Svettning som sker utan tydlig orsak (inte värme eller motion)
– Svettningar som är så kraftiga att de droppar från händerna eller rinner längs ansiktet
– Svettningar som stör dina dagliga aktiviteter eller får dig att byta kläder flera gånger om dagen

Vid fysisk ansträngning stiger kroppstemperaturen, vilket är normalt. Men när kroppen överreagerar på minimal ansträngning kan det tyda på att det sympatiska nervsystemet är överaktivt. 1177 Vårdguiden (officiell svensk vårdgivare) beskriver att svettningarna är vanliga under klimakteriet och att de ofta börjar långt innan den sista mensen och kan bestå i flera år.

För många kvinnor i klimakteriet är svettningen ett av de första tecknen på att kroppen förändras. Enligt Varden.se (oberoende svensk vårdinformationskälla) kan svettning vid minsta ansträngning bero på hyperhidros, och tillståndet kan behandlas.

## Primär eller sekundär hyperhidros — vad är skillnaden?

För att du ska kunna navigera bland behandlingar och råd är det viktigt att förstå skillnaden mellan de två huvudtyperna av hyperhidros. Här hjälper vi dig att se skillnaden.

Primär hyperhidros innebär att svettkörtlarna är överaktiva från början, utan någon annan medicinsk orsak. Detta beror på att nervsystemet överstimulerar svettkörtlarna, och det är vanligt att det börjar redan i tonåren eller tidig vuxen ålder.

Sekundär hyperhidros, å andra sidan, är ett symtom på en annan sjukdom eller ett annat tillstånd. Enligt Hidroxa (specialiserad källa om svettningsproblem) beskriver sekundär hyperhidros som svettning orsakad av en annan underliggande sjukdom. Klimakteriet är en av de vanligaste orsakerna till sekundär hyperhidros hos kvinnor, precis som vissa läkemedel, sköldkörtelproblem eller andra hormonella störningar.

Om du har börjat svettas kraftigt i vuxen ålder, särskilt om du också har andra symtom som värmevallningar eller oregelbunden mens, kan klimakteriet vara en trolig förklaring. Men om svettningen är begränsad till händer, fötter eller armhålor och har funnits sedan tonåren, är det mer sannolikt primär hyperhidros.

**Varför detta är viktigt:** Att veta vilken typ av svettning du har styr vilken vård du bör söka och vilka behandlingar som fungerar. Fel behandling kan fördröja rätt hjälp.

## Klimakteriet, hormonerna och svettningens mysterium

Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet, men för många kvinnor innebär det en utmaning med just svettningar. Här är vad som händer i kroppen och hur du kan få hjälp.

När östrogennivåerna sjunker under klimakteriet påverkar det kroppens temperaturreglering. Hjärnan tror att kroppen är överhettad, även när den inte är det, och skickar då signaler om att kyla ner kroppen — vilket resulterar i svettning och vallningar. Detta är ett av de vanligaste symptomen under klimakteriet, enligt 1177 Vårdguiden (officiell svensk vårdgivare).

Enligt en regional sida från 1177 Vårdguiden (regional sida för Blekinge) är svettningar och vallningar bland de vanligaste besvären och kan börja redan flera år före den sista mensen, i vad som kallas för klimakterieövergången. Medelåldern för menopaus i Sverige är 51 år, men svettningarna kan börja flera år tidigare och fortsätta i flera år efteråt.

1177 Vårdguiden (officiell svensk vårdgivare) anger att hormonbehandling, ofta kallat hormonersättningsterapi (HRT), är den effektivaste behandlingen mot klimakteriebesvären, inklusive svettningar. Det finns även receptfria och receptbelagda antiperspiranter, samt läkemedel som påverkar nervsystemet.

Hormonbehandling passar inte alla, och det är viktigt att väga fördelar mot risker tillsammans med din läkare. Men för många kvinnor kan HRT vara en livsförändrande behandling som gör att svettningarna upphör helt.

## Behandlingar och var du kan få hjälp i Sverige

Det finns flera vägar att gå för att behandla överdriven svettning, och vilken som passar dig beror på om svettningen är primär eller sekundär. Här är en överblick över vad som gäller.

Först och främst: om du har besvär som påverkar ditt liv, börja med att kontakta en vårdcentral. Enligt 1177 Vårdguiden (officiell svensk vårdgivare) kan du alltid ringa 1177 för att få hjälp med vad du ska göra, oavsett om du är osäker på vart du ska vända dig.

För hyperhidros som inte är kopplad till klimakteriet finns specialiserade mottagningar. En specialistmottagning kopplad till Karolinska/Ersta tar emot patienter med onormal eller överdriven svettning för behandling med bland annat Botox, enligt uppgift från vårdgivaren. Behandlingar som kan vara aktuella inkluderar:

– Receptbelagda antiperspiranter med aluminiumklorid
– Läkemedel som påverkar nervsystemet (antikolinergika)
– Botulinumtoxin (Botox) injektioner
– Behandling med mikrovågor eller laser
– I svåra fall: kirurgiska ingrepp på svettkörtlar eller nerver

En svensk svettmottagning beskriver att svettning vid minsta ansträngning kan bero på hyperhidros, och att tillståndet kan behandlas med ovanstående metoder.

Du behöver inte acceptera att leva med överdriven svettning. Både allmänvården och specialiserade mottagningar har kunskap och verktyg för att hjälpa dig, oavsett om orsaken är hyperhidros eller klimakteriet.

## Vanliga frågor om svettning vid ansträngning

Här är svar på de vanligaste frågorna som dyker upp när man misstänker att svettningen inte är helt vanlig.

När ska jag söka vård för min svettning?

Du bör söka vård när svettningen påverkar din vardag, ditt jobb eller ditt sociala liv. Enligt 1177:s kunskapsstöd (professionell medicinsk vägledning) handlar hyperhidros om ökad och inte fysiologiskt nödvändig svettning — om det stämmer in på dig är det värt att kontakta vården.

Vad är skillnaden mellan att svettas mycket och hyperhidros?

Hyperhidros är en medicinsk diagnos med ett överaktivt sympatiskt nervsystem, enligt Hidroxa (specialiserad informationskälla). Det innebär att du svettas mer än kroppen behöver för att kyla sig, och att det ofta sker utan tydlig anledning.

Kan svettningar i klimakteriet behandlas med hormonbehandling?

Ja. Enligt 1177 Vårdguiden (officiell svensk vårdgivare) är hormonbehandling den effektivaste behandlingen mot klimakteriebesvär, däribland svettningar och vallningar. Det handlar om att ersätta de sjunkande östrogennivåerna som orsakar problemen.

Är det normalt att börja svettas av lätt motion som promenad?

Att svettas av fysisk ansträngning är normalt och en viktig kylningsmekanism för kroppen. Men om du upplever att svettningen är extrem i förhållande till ansträngningen, eller om den även sker i vila, kan det vara ett tecken på hyperhidros eller hormonella förändringar, enligt Varden.se (oberoende vårdinformationskälla).

Hur ställs diagnosen hyperhidros?

Diagnosen ställs oftast av en läkare genom en intervju och en klinisk undersökning. Läkaren tittar på var svettningen sitter, hur länge den pågått och om den sker även på natten eller i vila. I vissa fall kan blodprov behövas för att utesluta andra orsaker, enligt 1177:s kunskapsstöd.

Kan man få behandling för hyperhidros inom den offentliga vården?

Ja. Behandling erbjuds inom den svenska vården, antingen på vårdcentral eller via remiss till specialistmottagning. En specialistmottagning kopplad till Karolinska/Ersta tar emot patienter med överdriven svettning för behandling med till exempel Botox. Börja med att kontakta din vårdcentral för en bedömning.

Vad kan jag göra själv för att minska svettningen?

Förutom att använda receptfria antiperspiranter kan du testa att bära löst sittande kläder i naturmaterial, undvika stark mat och koffein, och använda svalkande produkter. Dessa åtgärder hjälper dock oftast inte mot hyperhidros eller klimakteriesvett, vilket gör att det kan vara värt att söka professionell hjälp om besvären kvarstår.

## Sammanfattning och vägen framåt

Att svettas för mycket vid minsta ansträngning är inte något du måste leva med. Oavsett om det handlar om hyperhidros, där nervsystemet överstimulerar svettkörtlarna, eller om det är klimakteriets hormoner som spelar dig ett spratt, finns det hjälp att få inom den svenska vården. Från receptfria antiperspiranter till hormonbehandling och avancerade ingrepp — det handlar om att hitta just din väg framåt.

Om du känner igen dig i symtomen som beskrivs i den här guiden, är nästa steg att kontakta din vårdcentral eller ringa 1177 för vägledning. Din svettning kan vara ett tecken på något som går att behandla, och att söka hjälp är första steget mot att slippa leva med obehaget.